Igår kväll gick Tove och jag till pontonbryggan för att meta. Efter 15 minuters mete är Toves spö på väg att dras ner i vattnet (eftersom inget hände hade vi lagt det på bryggan). När vi ser fisken i vattnet tror vi först inte att det är en abborre eftersom den är så stor. När vi får upp den ser vi at det är en otroligt stor abborre. När Tove sedan får upp ytterligare en aborre tillbringar hon resterande tiden på bryggan med att sjunga ”jag är bäst, jag är bäst” varierat med at fråga mig om inte jag tänkte få något napp! Och abborren? Jo den vägde ett halvt kilo vilket är personligt rekord för Tove!