Sedan 11 januari 2006 har min kropp börjat kollapsa på grund av att summan av lasterna inte är konstant. Jag slutade nämligen att sluta det datumet och har inte ersatt snusandet med någon annan last.

Detta har hänt:

• Öroninfektion.
• Rotkanalsinfektion med påföljande rotfyllning (tog åtta gånger att rotfylla).
• Bettskena pga att jag gnisslar tänder.
• Malignt melanom.
• Behov av läs-och terminalglasögon.

Det enda som saknas är att min MacBook kraschar också 

"Malign melanom har ett oförskämt dåligt rykte. Det är inte alla som dör av det".

Det var hudläkarens första kommentar när han tittade på min fläck jag gått med på bröstet under en längre tid. Sen håvade han fram kameran och började fotografera fläcken samtidgt som han pratade om att det var bra att jag kommit och att alla minsann inte dör… När han väl plockade fram skalpellen så var jag lätt nojig.

Nu har jag kommit tillbaka från en operation på Karolinska där de karvade bort en bit ner till bröstmuskeln "för säkerhets skull". Nu kan jag dock betrakta mig som botad har jag fått besked om. Och jag får ett maskulint ärr.

Tyvärr har jag dock insett att det finns risk att jag måste springa runt i en safarihatt ute på Husarö för att skydda mig från solen. Och jag som är så rädd om min frisyr!