En internationell jury har kommit fram till följande:

Bästa skiddagen
Fredagen med strålande solsken och tolkning upp till toppen. Dessutom bjöds Emil, Håkan och Eric på ett off pist åk nerför skutan som de utnämnde till veckans åk.

Bästa skidåkaren
Utan tvekan Emil som behärskar det mesta.

Herr puckelpist
Gustaf som hade svårt att motstå de pucklar som fanns.

Bästa hopparen
Emil som inte bara hoppade utan också utförde diverse trick i hoppen. Imponerande!

Veckans prestation i hopp
Tobias som i det svåraste hoppet inte bara hoppade långt utan även genomförde hoppet perfekt. Gustaf och Håkan jublade högt!

Mest otippade hopparen
Gustaf som svurit på att aldrig befinna sig högre än en meter över snön. Tyvärr klarade inte pjäxor riktigt ansträngningen och har nu börjat spricka ännu mer.

Veckans railare
Utan tvekan Håkan. Fanns det ett rail skulle det railas.

Veckans vurpa
Tobias stod för två spektakulära vurpor, ett i störtlopp och ett i ett hopp som fick en hel liftkö att dra efter andan. En solklar vinnare som dessutom fick ett ryggskydd efter första vurpan.

Veckans stopp med snösprut
Eric som under en hel dag vid i princip varje stopp lyckades spruta ner Gustaf med snö.

Veckans smärttålighet
Eric som under en hel vecka åkt skidor med en infekterad tå.

Veckans aj jag har ont
Tobias knä, Gustafs axel, Erics tå, Håkans axel, Emils rygg.

Veckans nu blev det lite jobbigt
När brunnen i stugan sinade pga kylan.

Veckans citat
“Gå till länsmuseet” var den spontana kommentaren från personalen på skidverksta’n när Gustaf ville få sina pjäxor reparerade. Men de fixade det!

Veckans ord
Pollo (spanska för kyckling, uttalas pojjo) vilket var det ord (förutom fegis) som Tobias och Emil använde för att beskriva Gustafs karaktär när han vägrade att hoppa i Fun Parken.

Veckans baklucka
Backluckan på vår bil som helt omotiverat slutade att fungera med jämna mellanrum. Vi fick oftast lasta in pjäxor genom fönstret i bagaget.

Igår var sista dagen med skidåkning. När vi begav oss hemifrån var det -20 grader men strålande sol. Vi började med skidåkning i Duved eftersom de har de bäst minst isiga backarna nu när det råder viss snöbrist. Efter några åk började Tobias och Emil att hetsa mig för att få mig att testa hoppen i Fun Park. Jag motstod ända till de började prata om mig i termer som ”fegis” och ”pollo”.

Med viss fasa testade jag ett första hopp och det visade sig vara riktigt kul. Fram till lunchen i Hamrerestaurangen tillbringade vi i hoppen i Duved.

Efter lunch drog vi över till Åre där vi träffade Erik och Håkan på Åreskutan. Då hade det börjat blåsa vi beslöt oss för att åka till Fun Parken i Bräcke.Vi tillbringade resten av eftermiddagen nland diverse hopp och rails. Jag vägrade dock att raila efter ett första försök i början av veckan där marken bara försvann under skidorna.

Dagen avslutades med väöförtjänt bad, dusch och bastu på Holiday Club.

Igår hade vi en helt suverän dag. Strålande solsken, lagom kallt och nästan alla pister öppna. Vi tillbringade hela dagen i Åre. Jag fick åka en del puckelpist och fick dessutom en del gratistips av en skidlärare. Vi tolkade också bakom en skoter upp till toppen av Åreskutan och fick en helt fantastisk utsikt. Jag visade Håkan hur han, Emil och Eric kunde åka off pist ner från Skutan till ravinen.  Även om de inte var ensamma fick de en riktigt bra tur ner med en hel del mjuk och fin snö. Jag och Tobias tog pisten ner till bilen och åkte sen och plockade upp Emil i Olympia.

Dagen inleddes med skidåkning i Duved. När vi fick veta att högzonsområdet var öppet åt vi  våra medhavda mackor vid bilen och tog oss sedan till Åre. Väl där blandade vi skidåkning med täta telefonkontakter med Eric och Håkan. Trots det lyckades vi aldrig tajma in ett möte. Vi avslutade dagen med ett åk i 1000 meters backen. På vägen upp i liften rullade molnen in och det kombinerat med blåsten gjorde att det blev svinkallt.

Just det, igår gjorde Tobias inte några spektakulära vurpor vilket jag är innerligt tacksam för! Och hans skidåkning ser riktigt b bra.ra ut. Men Emil hade under delar av dagen ont i ryggen när han svängde. Men hoppa gick visst

Idag är tusenmetersliften, kabinbanan och VM gondolen stängda. Ska föreslå Tobias och Emil att vi börjar i Duved eftersom det var så bra där igår. På eftermiddagen kan vi köra till Fun Parken i Bräcke och leka lite där. Det beror dock på hur Tobias känner det i sitt knä.

Idag ska jag öva på carvingtekniken. Om jag fatta rätt så gäller följande

• Axelbrett mellan benen hela tiden
• Luta fram i pjäxorna
• Sväng med höfterna
• Trycket på ytterskidan

Något jag missat?

Trots Tobias fall har det varit en riktigt bra dag. Jag, Tobias och Emil åkte med Håkan och Eric i Duved. Lite folk i liftarna, ingen is i pisten, strålande sol och vi hann med att åka carving, puckel och offpist (även om det inte kan kallas lössnö, snarare vindpinad skare).

Emil har dessutom hoppat en massa i Fun Park (jag tror inte han klarar av att åka förbi en möjlighet till att hoppa.

Jag har dessutom lärt mig att om man ska raila ska man inte ha för hög fart för då rasar man av. Gör ont när jag lyfter vänsterarmen.

Det känns som om Järvsöbacken inte har hängt med riktigt i utvecklingen.

• Man kan visserligen boka skidskola och hyra av skidor via deras hemsida men det går inte att betala. Det måste man stå i kö för att göra.
• Det går inte att boka liftkort i förväg. Det måste göras på plats efter att ha stått i kö (samma kö som alla står i för att köpa liftkort).
• Liftkortet är en papperslapp som man stoppar i en plastficka som i sin tur träs på armen. Inga elektroniska liftkort här inte. 
• Skidshopen säljer inga nya pjäxor (i min storlek) och tycks dessutom endast ha enklare modeller. De tycktes inte ens lyssna när jag beskrev vad jag ville ha för typ av pjäxa.

Men det positiva då?

• Backarna är välpreparerade och de två svarta pisterna är både brantare och längre än Kungsberget och Romme (har dock inte hittat någon puckelpist).
• De två skidlärare Tobias och Tove har haft har varit helt suveräna. Båda barnen har fått ett stort lyft i skidåkningen efter sina lektioner.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det negativa går att leva med och handlar mer om allmänt gnäll från min sida om att saker hade gått att göra smidigare. Det positiva överväger och barnen trivs bra i backarna här. Jag åker gärna hit igen.

Fast nästa gång kanske det blir alperna. Båda barnen åker så pass bra att de numera skulle ha nöje av ett större liftsystem. 

Vi var ofta helt ensamma i backen. 

Idag hade Tove och Tobias sina avslutande skidlektioner (en timme var) och vilket lyft det har varit. Tove har helt plötsligt börja åka med parallella skidor (hon plogar bara när det är för brant) och har även fått upp farten. Hon tycker dessutom att vi tar för lång tid på oss vid lunch och fika (Kom igen, nu åker vi!).

Tobias har fått riktigt fart på skidorna och tar samtliga svarta backar (två stycken) utan problem. När man åker med honom får man lite fart i benen. Han har fått åka själv en del eftersom han åker så pass bra att det blir tråkigt att behöva vänta på mig och Tove.