Efter upprepade samtal till Uppsala trailercenter om när de planerade att leverera vår trailer till den nya båten tröttnade vi slutligen och beslöt att transportera den till Stavsnäs själva.
Efter att ha blivit lovade att få låna en vagn att lasta trailern på (den är obromsad och utan bakljus så den får inte dras på allmän väg och inte i farter över 30 km/h) åkte jag dit i tisdags. När jag kom dit möttes jag av det förvånade utropet "Är du redan här?". Det visade sig att trailern inte var lastad som utlovat.
När vi försökte lasta den visade det sig dessutom att trailern var för bred för att köras upp på vagnen.
- Inga problem, sa försäljaren, vi lastar på den med en traktor.
- Det låter ju bra, svarade jag, men hur har du tänkt att jag ska få av den när jag är framme?
Efter att ha testat olika lösningar gav jag upp och sa att jag tar trailern på släp och kör småvägar hem. Jag fick anvisningar för hur jag skulle ta mig till gamla Uppsalavägen och sniglade mig fram i 50 km/h. Körde jag fortare började trailern studsa. Efter ett tag kom jag fram till Mästa som det enlig mina anvisningar bara skulle vara att köra igenom. Så enkelt var det naturligtvis inte. Snart insåg jag att jag kört vilse och stannade och frågade om vägen. Tyvärr visade det sig att den hjälpsamme herre jag frågade inte kunne skilja på höger och vänster och jag befann mig plötsligt på väg mot Sigtuna! Efter att äntligen lyckats vända på hela ekipaget hittade jag av en slump en blå skylt det stod Stockholm på.
I Upplands Väsby visade det sig att det var omöjligt att köra vidare mot Stockholm så jag gav upp. Jag körde upp på motorvägen och i två mil körde jag i högerfilen i 50 km/h medan alla bilar susade förbi mig. Slutligen kom jag fram till Stockholm och körde hem. Väl hemma plockade jag upp Helena som kartläsare för vidare färd ut på Värmdö.
Helena studerade kartan noggrant och sa sig sen vara klar för avfärd. Planen var att vi skulle undvika köra igenom Stockholm och istället leta oss ut på småvägar till Stavsnäs. Så blev det naturligtvis inte. Plötsligt befann vi oss vid Karolinska Institutet i Solna! Vi vände och körde tillbaka. Sväng höger fick jag order om och vi kör in på vad som visar sig vara en återvändsgata. Jag inser att jag måste göra det jag absolut inte vill göra – backa. Samtidigt kommer en stor lastbil ut framför oss och en personbil stannar till bakom oss. Till saken hör att jag aldrig har kört med släp tidigare. Jag har ingen aning hur jag lyckades men vi kom ut från återvändsgatan utan att ha fastnat eller skrapat sönder något.
Det hela slutade med att vi fick köra igenom centrum, gamla stan och slussen för att hitta vårt mål Värmdövägen. Väl där lyckades vi faktiskt ta oss hela vägen ut till Stavsnäs.
Totalt tog det 8 timmar.
